”En sfär, ett klot och ett hål”, Klippan Konsthall

Jag ligger bredvid min treårige son i sängen, han landar försiktigt ett modellflygplan på min näsrygg. Jag sluter ögonen. Nu lastas bagaget, jag knäpper det lilla bältet runt höfterna. Planet accelererar och snart är vi i luften. Pyttesmå plastglas med ljummet vin. Små, små smörpaket. Jag kliver av planet och den fuktiga varma luften slår emot mig och får alla mina kläder, på en sekund, att bli tunga och fuktiga, klibbiga mot kroppen. Då är det skönt att sätta sig på sval sten. Som den svala marmorn i de höga fönstren på min lågstadieskola. Vi är sju år och min bästa vän äter en fruktyougurt. Hennes föräldrar har sagt att hon måste det, hon blir trött annars. Men hon har ingen sked, så hon äter den ur byttan med fingrarna. Fingrarna är starkt röda, yoghurten ljust lila, det är fruktansvärt kladdigt. En städare går förbi, tittar märkligt på oss. Det är grått utanför och inga löv på träden. Jag står framför frysen, det droppar och rasslar och rinner. Vi frostar av den och det känns som jag står framför en vårdag. Luften är rå och allt håller på att tina. Men utanför är det september och tidigare idag gick jag förbi en hel familj som fotade sig under ett gyllengult träd.

Minnet rör sig i cirklar. Mest igenom minnen jag känner igen: minnen om färg, minnen om skala, temperatur, kroppens relation till omvärlden, platser och rum. Cirkeln är den plats där allt kan få finnas samtidigt, den skapar inga hierarkier, man rör sig igenom den, berättelsen har ingen början och inget slut. I mitt konstnärliga arbete är färgen, materialet och formatet starten på berättelsen, men det arbete som följer är inte en historia jag känner till från början. Tvärtom är det målningen eller teckningen som berättar något för mig, något jag inte kände till eller något för länge sedan glömt.

Men det finns också en annan hand i den här utställningen, Ester Hoffsten, min gammelfarmor. Ester dog 1949, långt innan jag hade möjlighet att få tala med henne om hennes arbete som konstnär.  Hon lämnade bara ett par kartonger med skisser, teckningar och några akvareller efter sig. Farmor berättade för mamma att hon jämt hade ont i fingrarna av silvertråden. För Ester försörjde sig som textilkonstnär, främst broderade textilier till olika kyrkor där hon bland annat har skapat mässhakarna för Engelbrektskyrkan i Stockholm. Hon hade även en lång tjänst hos Handarbetets Vänner i Stockholm, (1930-1948), och tillsammans med dem deltog hon i utställningen Rugs and Carpets på Metropolitan Museum of Art i New York. Esters bildvärld har inspirerat mig i mitt arbete; tekniska studier av blommor, några svartvita foton av textila arbeten som innehåller växtformer, en akvarell med små, små vågor och en mystisk målning med en blomma på en kulle. Jag presenterar här hennes verk bredvid mina, som en dialog mellan Ester och mig.

Utställningen är öppen fram till 19 juni- Välkommen!

Installationsbild, ”En sfär, ett klot, ett hål”, Klippan Konsthall

”Flower Mushroom” i Haninges Kulturhus

Flower Mushroom, Haninge Kulturhus, 2021

I mellandagarna och årsskiftet 2021-2022 visades verket ”Flower Mushroom” i Haninge Kulturhus i regi av Haninge Konsthall. Det var ett fantastiskt program med eldslukare, öppen konstverkstad och brass band och cirkus och naturligtvis en ära att få vara på plats med mitt uppblåsbara verk. Verket visades första gången på Open Art 2019.

”Flower Mushroom”, Haninge Kulturhus, 2021.

”Kolla Konst!”, en sommarutställning i regi av Lidköpings Konsthall

Verket ”Alla blir glada”, 2021, installerat vid Torgbron i Lidköping. Foto: Martin Frick

För er som missa utställningen ”Kolla Konst” i somras är jag glad att visa Martin Fricks fina dokumentations bilder av mina verk. Lidköping fyllde 575 år och firade genom låta Lidköpings Konsthall arrangera en konstpromenad runt Lidan. Så här berätta konsthallen om sina tankar om utställningen: ”Genom konsten kan vi se staden och genom nya ögon, kanske börjar vi se sådant som vi har glömt bort att vi har? Eller så kanske nya favoritplatser i skapas? Genom att följa ett promenadstråk som tar oss runt Lidan och in i Stadsträdgården har du möjlighet att ta del av samtidskonst som är både lekfull, vacker och utmanade och ibland står i kontrast till den konst som redan finns i vår stad. Det skapar fina dialoger mellan verken men får oss också att fundera på vad samtidskonst är och hur den kan påverka vår offentliga miljö. Tankarna kring vad konst är och kan vara utvecklas hela tiden. Det samma gäller tankarna kring staden och vilka funktioner den ska fylla.”

”Banana Kone”, 2021, Lidköping. Foto: Martin Frick
”Banana Cone”, 2021, Lidköping. Foto: Martin Frick
”Rainy Cloud”, 2021, Lidköping. Foto: Martin Frick
Kvällsbild av ”Rainy Cloud”, 2021, Lidköping. Foto: Martin Frick

Lingonlyktorna

Lingonlyktorna Förskolan Backen, Rissne, Sundbyberg.

Till förskolan Backen har jag formgett två entréskulpturer som ser ut som två stora lingonris med lysande röda lingonklasar. Lingonrisets stjälk och blad är tillverkade i rostfritt stål och i toppen av skulpturerna finns en klase ”lingon”, lingonformar gjutna i röd plast som lyser. Tillsammans bildar lingonrisen en portalform, ca 3 meter hög, som markerar entrén till förskolan.

Idén till ”Lysande Lingon” kommer från Rissnes gamla områdesnamn, Risö, en ö av ris. Lingonriset är ett av våra festligaste ris och har många positiva egenskaper; de är starka och klarar sig i hårda klimat samt behåller sin vackra grönska året om. De är också anspråkslösa, gulliga och bären är goda att sylta och safta. Lingon är rika på C-vitamin och har historiskt varit ett viktigt näringsämne i Sverige. Eftersom förskolan Backen har en pedagogik som ger barnen möjlighet att få lära och upptäcka i naturen vill jag skapa skulpturer som kan inspirera barnen till att vilja lära sig mer om natur och kulturhistoria.

”The Neverending Book”, The Nordic Center, Duluth, Minnesota, USA.

Jag blev inbjuden av Alison Aune, professor vid University of Minnesota, Duluth, Minnesota, USA, att komma till universitetet och föreläsa i deras ”Visual Cultre Lecture Series” och ställa ut på Nordic Center, ett galleri och en samlingslokal till för att främja utbytet med nordiska länderna. Jag visade mitt konceptuella verk ”The Neverending Book”, en serie akvareller som kombinerar abstrakta bilder med dagboks-liknade anteckningar.  Under min vistelse höll jag också workshops i utställningen för Aunes studenter i Art Education och för akvarellsällskapet ”Lake Superior Abstract Group”.

Workshop med ”Lake Superior Abstract Group”. Här har vi experimenterat med Arne Isakssons ”åtta sett att teckna som akvarellist” och akvarell monotyper.
Jag och Alison Aune framför min utställning på The Nordic Center, Duluth, Minnesota, USA.
The Neverending Book innehåller ca 200 verk och projektet firar 10 år i år 2020.

Open Art Örebro

”Banana Cone”, Södra sidan, vid Olof Palmes torg. Foto: Ulf Sörenson

”OpenART är Skandinaviens största biennal för samtidskonst och äger rum under 12 sommarveckor i Örebro. En biennal som revolterar mot det tillrättalagda stadsrummet, uppmanar till kreativitet och ger oss möjligheten att uppleva staden ur helt nya vinklar. Konsten invaderar stadens gator, torg, parker, vattendrag, tar över kulturscener, köpcenter, fasader och Örebro slott. När samtidskonsten blir tillgänglig i de offentliga rummen främjas en dialog om konstens betydelse för samhället. Från hela världen bjuds konstnärer in, etablerade som up-and-coming.”_ Open Art

”Rainy Cloud”, Örebros Slotts borggård. Foto: Ulf Sörenson

Har du vägarna förbi Örebro i sommar så titta gärna på mina tre verk som deltar med. Följ också #openart på Instagram, det är väldigt kul att se alla besökares bilder och kommentarer.

”Flower Mushroom” på Stallbackenstak. Foto: Ulf Sörenson

Rydh /Sörenson på Berggalleriet, Stockholm


Ur Apocalypse series, nr 11, kollage på papper, 29,7 x 21 cm

18 januari – 20 februari 2019 Vernissage 18 januari kl 14.30 – 15.30

Bergagalleriet presenterar Rydh/Sörenson, en konstnärsduo som tidigare ställt ut i Berlin, Bryssel, Färöarna, New York, Los Angeles och Stockholm. Nu visar de för första gången i Sverige sin uppblåsbara ljusskulptur ”Mushroom Tree” tillsammans med handgjorda kollage. Rydh/Sörensons kollage och skulpturer är inspirerade av sagovärldar, folktro och dataspelsestetik; gärna absurda former och figurer som ser ut att vara skapade i ett socker-rus. Alla kollage är gjorda gemensamt med handmålade delar, akvarell på papper.

Vernissage 18 januari KL 14.30 – 15.30
Öppet alla vardagar: KL 11.00 – 16.00 Helger: KL 11.00 – 14.00, Björnstigen 137, Bergshamra. Tel. 072 252 06 27

Utställningen är en del av Temabos verksamhet för äldre och arrangeras med stöd av Sveriges Konstföreningar

Solnedgång över Västberga Parkering

Verket ”Solnedgång över Västberga Parkering” med Konsthall 323, 11 november 2018.

Thank you everybody who joined us for Söndagskväll i November med Konsthall 323! ”Solnedgång över Västberga Parkering” is a site specific installation created for Konsthall 323. Konsthall 323 is a conceptual institution venue located in a car. The space is curated and directed by the artists Frida Krohn and Ylva Trapp. They invited me to create a painting installation for a one-night-only event in November, 2018. The show was open 4pm-6pm, when the sun sets in Stockholm, Sweden, a time of the year when it is both dark and grey. The to two fabrics are hand painted on silk.

This text( in Swedish) accompanied the exhibition invite:

Anna Sörenson arbetar med måleri i liten och stor skala och ofta i direkt respons till den omgivande miljön. Hennes projekt Neverending Book har inspirerat oss att orka fortsätta med vårt arbete i Konsthall 323. Vi är stolta att presentera ett helt nytt verk av Anna Sörenson, en platsspecifik installation som visas endast en kväll i november. Bekämpa novembers gråhet med ett besök i färg på parkeringen utanför Coop Västberga.

New collaboration with TIP Architects

Vertikal Rum, nya Slakhus området.

TIP, Theory Into Practice, is an architecture firm, based in Stockholm, that wants to create a better future. They are focused on complex social challenges and they build interdisciplinary constellations with common innovation skills. We started our collaboration around TIP’s ideas about the new Slakthus area in Stockholm. The concept-based collages I created for them are both digital and handmade.